Gaffeln är inget nytt redskap. Serveringsgafflar användes redan under antiken, och romarna åt med den. Gaffeln överlevde romarrikets fall levde vidare i de italienska stadsstaterna. Resten av medeltidens europeiska länder var inte lika snabba att anamma det taggiga redskapet. Inte förrän under 1500-talet hade den spridit sig i södra Europa och i norr tog det ytterligare några hundra år innan den var vanlig.

 

En av orsakerna kan ha varit att gaffelutbredningen sammanföll med reformationen. Under 1500- och 1600-talen var norra Europa negativt till de slösaktiga papistiska vanorna från Italien och andra katolska länder. Luther ska till och med ha uttalat sig negativt om gaffeln (”Gud bevare mig för de små gafflarna”), ett redskap som en protestant knappast behövde. Istället blev gaffeln en symbol på den papistiska dekadensen.

 

Till Sverige ska gaffeln ha kommit med en omdiskuterad katolik, Katarina Jagellonica, till julen 1562. Det är för övrigt hon som är drottningen i Drottningholm. I ett nyblivet protestantiskt rike var denna polska prinsessa, med anor från familjen Sforza i Milano, en udda fågel. När hon gifte sig med hertig Johan, den blivande Johan III, näst äldst av Gustav Vasas söner, hade hon mängder av lyxiga prylar med sig, självklarheter vid det polska renässanshovet.

 

Johan, som älskade att bygga och var kunnig i renässansarkitektur, hade redan när han tog över borgen i Åbo, Åbo slott, år 1556, låtit bygga ut den och bygga om den till en renässansborg. Den inreddes efter giftermålet med Katarinas vävnader och konstföremål. Med Katarina följde också nymodigheter som gardiner, mattor och gafflar! Förgyllda tallrikar och bestick för 54 personer fanns bland det hon ska ha haft med sig i packningen på den strapatsrika resan från bröllopet i Vilnius. Både Ivan den förskräcklige, en tidigare friare som fått korgen, och Johans bror Erik XIV, störde resan för de nygifta, liksom även vinterstormar på Östersjön. Trots det överlevde även de trettio turkiska mattorna hon haft i sina koffertar och det kvarts ton med t.ex. silverfat och kannor som ingick i hennes hemgift.

 

Bara ett halvår senare fick de lämna det mesta av detta bakom sig när Erik XIV lät fängsla Johan och Katarina. Vissa saker fick de ta med sig, annat stannade på Åbo slott eller delades ut till Eriks män. Den papistiska gaffeln bet sig dock kvar i kulturen, och är idag ett redskap vi inte kan vara utan!

 

Facebooktwitterlinkedin
Kategorier: SverigeVändpunkter