eller

Varför kungen av England saknade drottning

År 1714 kom Englands nya kung till sitt rike för första gången. Han skulle ha kommit tidigare, om bara hans föregångare på tronen, drottning Anne, hade tillåtit det. Men Anne vägrade att låta den ätt som skulle efterträda henne komma på besök innan hon själv var död. Drottning Annes släktskap med efterträdaren George är med modern syn aningen komplicerat. Sedan brytningen med katolska kyrkan i Rom hade inte bara engelska tronföljares närhet till tronen varit avgörande utan också deras religion.

Sedan Elizabeth I tid hade England varit protestantiskt och hennes efterträdare James I fortsatte denna tradition, trots sin egen aningen ambivalenta uppväxt. Hans son Charles avrättades av Oliver Cromwell, och när Charles II återvände och tog tillbaka tronen 1660 var det fortfarande i protestantismens tecken. Både han och hans bror, senare kung under namnet James II, hade dock blivit klart influerade av katolicismen under sin exil och James II tog steget fullt och konverterade 1671. Detta skapade ett stort problem i det protestantiska England och det gick så långt att James II avsattes från tronen 1688, då spelplanen ändrades drastiskt genom att James och hans nya katolska drottning fick en son. Denna son ersatte James II äldre och stabilt protestantiska döttrar i tronföljden. I en oblodig revolution sparkades kungen och hans son, och drottning, ut ur landet och istället sattes kungens dotter Mary, gift med den högst protestantiske William av Oranien, på tronen. När Mary dog utan arvingar gick tronen till hennes syster Anne. Eftersom även hon tragiskt nog dog utan arvingar (trots 17 graviditeter) är vi framme vid George och den nya hanoverianska ätten.

George var inte närmsta ättling till Anne, den positionen innehades vid Annes död 1714 av James II son, mer känd under smeknamnet ”the old pretender”, men han var obotlig katolik. Istället fick man leta sig tillbaka i släktträdet till Charles I syster Elizabeth vars dotter Sophia var gift med elektorn av Hannover. Sophia dog samma år som sin kusin (once removed) Anne och tronen gick därför direkt till Sophias son George av Hannover. Inte alls komplicerat.

1714 satte alltså George I av Hannover sina nu kungliga fötter i England för första gången. Med sig hade han sin son och arvinge George Augustus och dennes hustru Caroline och deras döttrar, samt två kvinnor som av engelsmännen antogs vara hans älskarinnor och som kallades för Majstången och Elefanten av de nya undersåtarna. Elefanten var i själva verket George halvsyster Sophia Charlotte von Kielmansegg. Majstången, Melusine (Ehrengard Melusine von der Schulenberg), var däremot kungens mångåriga älskarinna.

En person saknades dock i sällskapet. Drottningen.

Den dam som borde varit drottning av England befann sig istället i ett slott i Hannover. Inspärrad på livstid, trots att George redan 1694 hade skilt sig från henne. Sophia Dorotea av Celle spenderade tiden från 1694 fram till sin död 1726 på slottet Ahlden. Officiellt hade hon dragit sig tillbaka från hovet, men sanningen är att George aldrig tänkte låta henne slippa ut igen. Hon hade gjort honom till åtlöje genom att under flera år ha en affär med greve Philip Christoph von Königsmarck, en svensk greve och äventyrare. Han var en av 1600-talets många kosmopoliter som drog nytta av släktförbindelser och krig för att ta sig upp i världen och hålla sig kvar där.

1694 hade hans affär med Sophia Dorotea, som han möjligen kan ha känt i bardomen, vid hovet i Celle, pågått minst sedan 1691, kanske ända sedan 1688, och deras förhållande verkar ha blivit lite för känt. Detta var inte bra för George, som själv hade äskarinnor, eftersom det skapade rykten om att hans egen arvinge George Augustus kanske inte var äkta, och det kunde vara farligt skvaller, särskilt om man hade chans på Englands tron!

Det finns olika versioner om vad som hände i juli 1694. En historia lyder att George lät en italiensk mördare överfalla och strypa greve Königsmarck när han var på väg till Sophia Doroteas rum i palatset Leine i Hannover. Kroppen ska italienaren och hans medhjälpare ha slängt i floden. En annan historia säger att kroppen istället stoppades in i en hemlig garderob i slottet. Flera år senare ska en kropp ha hittats när man renoverade slottet. På ett finger ska grevens ring ha suttit. Ytterligare en historia säger att det var först under andra världskriget, när slottet bombades, som en kropp hittades i en hemlig garderob. Kroppen ska ha varit väl bevarad och fortfarande iklädd en brun rock av samma typ som greven ska ha burit sin sista natt i livet.

I själva verket hittades aldrig greve Philip von Königsmarcks kropp, han försvann den där natten i juli och Sophia Dorotea fick tillbringa resten av livet i fångenskap. Av deras relation finns bara ett antal kärleksbrev kvar. George, Englands nya kung, förblev drottninglös resten av sitt liv.

 

Facebooktwitterlinkedin

0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *