Vad betyder ett namn? För en del ingenting, och för andra allt! För den som hade chans på arv och rikedom kunde ett enkelt namntillägg under den georgianska eran i England betyda en enorm skillnad och i brist på arvingar i rakt nerstigande led signalerade dubbelnamn, eller trippel och i vissa fall kvadrupelnamn (arkeologen, etnologen och officeren Augustus Lane-Fox Pitt-Rivers är ett exempel) en konsolidering av flera familjers samlade rikedom. En titel kunde bara gå till en manlig ättling, men pengarna kunde gå till en närmare släkting, som var villig att uppgradera sitt namn!

Den 24 augusti 1733 blev Edward Turner baron av Ambrosden utanför Oxford. Edward var en mycket framgångsrik köpman. Edward var under en period till och med ordförande i East India Company. Hans lyckade affärer gjorde det möjligt för honom att köpa en vara som inte fluktuerade i värde, han köpte mark! Med rikedom och mark följde ambitionerna att komma upp sig i hierarkin, och få en titel. Med baronvärdigheten var det målet också nått för Edward.

År 1718 hade han gift sig med en kollegas dotter, Mary Page. Marys far och make investerade båda stort i South Sea Company, men tog, till skillnad från många andra, ut sina investeringar innan den stora South Sea-bubblan sprack 1720. Det var de båda glada att de gjort, för när företaget imploderade var det en av de största kriserna någonsin. Många av de nyrika, och många inte fullt så rika, hade investerat i företaget, och den nytillträdda ”finansministern” Robert Walpole fick ta till krishantering i stor skala för att lugna de som förlorat sina tillgångar. Alla de som suttit i viktiga positioner i företaget blev av med jobbet och en stor del av sin rikedom, som sedan fördelades till de som förlorat pengar i bubblan.

Edward Turner och hans hustru Mary fick flera barn innan Edward dog 1735, bara två år efter att han fått sin titel. Ny baron blev hans son och namne. Den yngre Edward Turner var född 1719 och var därmed drygt 16 år gammal när fadern dog. Edward den yngre var en man med läshuvud, och han fick sin utbildning vid Oxford, där han också träffade sin blivande fru, Cassandra Leigh, som var släkt med en av Edwards lärare.

Edward och Cassandra övergav den gamla huvudbyggnaden på stamgodset och byggde nytt, en stor ny modern herrgård med en vacker designad park. Här hade Edward en rad politiska möten och kulturella möten, för liksom sin far satt han i parlamentet. År 1766 dog Edward och hans son, Gregory, tog över baronvärdigheten. Den nya, tredje, baronen var född 1748. Som sina förfäder satt han i parlamentet. Hela tjugoett år satt han där!

Sjuttonhundratalet var en särskild tid i engelsk historia, många förmögenheter skapades, liksom många lägre titlar. Det var den begynnande industrialismen och de nya möjligheterna i t.ex. kolonierna som gjorde många rika. Det var i vissa fall värre med återväxten i en del familjer, många saknade nära arvingar, medan det fanns många avlägsna släktingar, genom yngre grenar på familjeträdet, kadettgrenar. Det ledde till en jakt på arv av de som stod en bit ifrån huvudgrenen, och de som hade arv att dela ut kunde ställa visa krav på de sökande.

Man kunde göra som en del familjer gjorde, och adoptera en son ur en mindre rik del av familjen, och låta det barnet växa upp under eget namn. Det hände t.ex. i författarinnan Jane Austens familj. Jane hade många bröder, och familjen levde på en relativt liten inkomst. En av Janes bröder växte därför från tolv års ålder upp i familjen Knight. Paret Knight var rika, men barnlösa, släktingar till Jane och de gjorde hennes bror till sin arvinge, mot att han tog deras efternamn. Samma öde beskriver Jane själv i romanen Emma, där karaktären Frank Churchill växer upp hos sina släktingar och tar deras namn. I Mansfield Park är det istället Fanny Price som får växa upp hos rikare släktingar, dock utan chans på arv, och deras efternamn får hon bara när hon i slutet gifter sig med sin kusin!

Jane var förövrigt avlägset släkt med familjen Turner via den andra baronens fru, Cassandra Leigh, som bar samma namn som Janes mor. Med sin mor och syster kämpade hon under ett par år för att få del av ett arv från familjen Leigh, men utan lycka. Hennes mors kusin, Reverend Thomas Leigh hade större lycka, år 1806 ärvde han ättens stora gods Stoneleigh Abbey, som han besökte med bl.a. Jane Austen.

Ett annat sätt var att kräva att familjenamnet som följde arvet levde vidare och den som ville ha arvet fick ta namnet på köpet, och skapa ett dubbelnamn. Den uppoffringen gjorde Gregory Turner, den tredje baronen, år 1775. Han fick då möjlighet att utöka sin rikedom med mark som idag ligger i sydöstra London. Möjligheten kom genom ett arv från hans farmors bror Gregory Page, den förste baronessans bror. Genom detta blev Gregorys efternamn Page-Turner.  

Huset hans far hade byggt under 1740-talet tyckte Gregory Page-Turner, tredje baron av Ambrosden, var alldeles för stort. Han ville riva delar av det för att göra det mer beboeligt, men det blev för dyrt och 1768 lät han istället riva hela huset. Pengar hade han annars gott om, när kontanter knep sålde han av en del mark i Londons utkant!

Gregory Page-Turner gifte sig med Frances Howell och vid den tredje baronens död 1805 gick titeln, och namnet vidare till deras son, Gregory Osborne Page-Turner. Han hade i sin tur bara en dotter som levde till vuxen ålder. Hon hette Helen Elizabeth Page-Turner, och när hon gifte sig var det med en kyrkans man, Reverend Charles Gulliver Fryer, som tog namnet Page-Fryer! De hade inga barn.

Den femte baronen, som var den tredje baronen Gregory Page-Turners yngre son Edward Page-Turner, hade i sin tur en son som blev den sjätte baronen, men där tog den raka linjen slut. Namnet Page-Turner levde dock vidare i bl.a. den tredje baronens äldsta dotter, Anna Leigh Guy Page-Turners son. När Anna gifte sig med Henry Winston Barron, bytte hon visserligen bort namnet mot Barron, men hennes son Henry Barron, använde namnet Page-Turner, sannolikt för att få del av ett arv. Han dog också utan barn.

Den förste Page-Turner, den tredje baronen, hade en yngre bror, John. Han hade ingen chans på arvet från ätten Page och bar därför bara efternamnet Turner, men han gifte sig rikt och genom att ta sin frus efternamn, Dryden, för pengarnas skull, fick han till slut en baronvärdighet (av Canons-Ashby) i eget namn. Hans sonson Henry Edward Leigh Dryden, var den som slutligen, år 1874, blev den sjunde baronen av Ambrosden. Men då var ursprungsnamnet Turner, och den förste baronens spekulationer i South Sea Company ett och ett halvt sekel tidigare, det som gett ätten en stor del av pengarna de fortfarande tävlade om, mer eller mindre bortglömt.

Facebooktwitterlinkedin
Kategorier: EnglandHistoriska namn