De flesta vet att Elizabeth II är den monark som har suttit längst på tronen i England, men få vet vem som har innehaft kronan kortast tid!

Här spelar det in hur man räknar, men om man tar de senaste tusen åren, och börjar mitt i den anglosaxiske kung Ethelred II the Unready tid på tronen år 1000 så får man en lista där nio personer har suttit mindre än ett år på tronen. På listan finns ett par namn som är omdiskuterade, men som får en plats här eftersom de faktiskt varit utropade till kungar, eller drottningar.

 

365 dagar

Längst ner på listan finns, lite oväntat, en fransk kung, Louis VIII, även känd som Ludvig Lejonet. Han är en av de som engelsmännen gärna räknar bort när de listar sina monarker. Orsaken till att han trots allt finns med på listan är att han faktiskt var inbjuden av Englands baroner för att bli deras kung. Baronerna såg hellre en fransman än kung John på tronen. Baronerna hade visserligen lyckats tvinga kungen att acceptera Magna Carta, men alla visste att detta inte var slutet på konflikterna, så de tog det drastiska steget att försöka avsätta honom. Detta ledde självklart till, ytterligare ett, inbördeskrig där några ställde sig på kung Johns sida och några på pretendenten Louis sida. Lägligt nog för Englands historia dog kung John inte långt därefter och baronerna kunde istället stötta hans unge son Henry III, som de nu hade chansen att forma efter eget tycke. Intresset för att slåss för Louis dog ut, och trots att Louis redan landstigit i England och tagit sig in i London utan att möte motstånd, och till och med utropats till kung i St Paul-katedralen och dessutom intagit den viktiga staden Winchester, sparkades han ut ur landet efter bara ett drygt år som kung. Faktum är att i fredsfördraget som upprättades fick Louis en stor summa pengar, mot att han dels lovade att aldrig attackera England igen, dels gick med på att han aldrig varit kung av England.

 

326 dagar

Edward VIII satt inte på tronen i fullt ett år, mellan 20 januari och 11 december 1936, innan han abdikerade. Han utropades till kung vid sin faders (George V) död men avgick frivilligt knappt ett år senare. Orsaken var hans önskan att gifta sig med den två gånger frånskilda amerikanskan Wallis Simpson. Tiderna förändrades fort under mellankrigstiden men för kungen att gifta sig med någon som var frånskild, och ofrälse, var fortfarande otänkbart, och Edward valde att hellre abdikera än att vara kung utan Wallis vid sin sida. Han efterträddes av sin bror, vars dotter nu sitter på tronen. Edward och Wallis gifte sig i Frankrike och förblev gifta till Edwards död 1972. De levde större delen av sitt liv tillsammans i Frankrike, med undantag för krigsåren som de spenderade på Bahamas. De välkomnades aldrig tillbaka till England.

 

282 dagar

När Edward Bekännaren (the Confessor) dog i januari 1066 fanns ingen självklar efterträdare. Tronen gick till Edwards svåger, bror till hans hustru, Harald Godwinson. Det fanns dock fler kandidater och Harald fick en kort och tuff tid på tronen. Det stod tidigt klart att en av pretendenterna, hertigen av Normandie Wilhelm Bastarden (senare under tillnamnet Erövraren) tänkte ta kronan med våld om han inte fick den frivilligt. Han hävdade att Edward lovat honom den, och att Harald gått med på detta. Men Wilhelm anföll inte och tillslut var Harald tvungen att bege sig norrut för att slå ner en annan pretendent, Harald Hårdråde som slagit sig samman med kung Haralds egen bror Tostig och invaderat England. Vid Stamford Bridge vann Harald Godwinson slaget, men i samma veva fick han veta att Wilhelm nu var på väg över engelska kanalen. Han fick marschera i ilfart ner till Hastings där han mötte Wilhelms trupper bara tre veckor efter slaget vid Stamford Bridge. Vid Hastings förlorade han såväl slaget och kronan som livet.

 

247 dagar

Richard Cromwell var aldrig kung, eftersom han efterträdde sin far, Oliver, under den tid då England var republik. Men eftersom hans far inte bara avskaffade kungadömet, kungen och regalierna, utan även skaffade sig själv samma status men under annat namn, Lord Protector, kom det sig att Richard faktiskt ärvde honom och blev Englands andre Lord Protector. Richard var dock inte av samma kaliber som sin far och under honom föll den unga republiken snabbt samman. Det kungadöme som avskaffats av parlamentet återinfördes år 1660. Den avrättade kung Charles I son, Charles II intog tronen och den avsatte Richard Cromwell levde därefter länge i exil, innan han återvände till England när han var i åttioårsåldern.

 

222 dagar

Edmund Järnsida (Ironside) hann bara med 222 dagar på tronen. Han ärvde inte bara tronen från sin far Ethelred the Unready, utan även ett krig med danska vikingar under Knut den store. Ethelred hade avsatts av Sven Tveskägg, som sedan snabbt dött medan Ethelred var i exil. Svens son Knut blev kung men avsattes när Ethelred återvände, bara för att själv dö två år senare och lämna tronen till sin son Edmund. Men då var Knut på väg tillbaka och efter en säsong av stridigheter stod Knut som vinnare under hösten 1016. Ett fredsavtal slöts och i det delade de två kungarna upp England mellan sig. Edmund fick Wessex, Knut fick resten. Redan den 30 november samma år dog dock Edmund, enligt en krönika höggs han till döds medan han uträttade sina behov, men det är lika troligt att han dog av sjukdom eller av skador han ådragit sig i strid. Knut blev kung över hela landet.

 

209 dagar

När Henry I dog år 1135 hade han inga äkta söner i livet efter att hans son och arvinge dött i en skeppskatastrof några år tidigare. Han hade dock en dotter, som var änka efter den tysk-romerska kejsaren och som därför var känd som kejsarinnan Matilda. När hon blev änka hade Henry gift om henne med en, i Matildas tycke, ung uppkomling Geoffrey, greve av Anjou. Henry hade också utverkat sina baroners löfte om att vid hans död acceptera Matilda som drottning (Lady of the English). Trots löftet valde många av baronerna när tiden kom att istället stötta Matildas kusin Stephan. Tiden mellan Matildas utropande till drottning och Stephans initiala seger var 209 dagar. Matilda var dock inte den som gav upp så enkelt, hon satte sin make och sås småningom även sina söner, i arbete med att ta tillbaka kronan. Ett tjugo år långt inbördeskrig, kallat the Anarchy, följde innan en fred slutligen slöts. I den kom man överens om att Stephan satt kvar som kung men hans son gjordes arvlös och istället skulle Matildas son Henry ärva tronen när Stephan dog. Vilket han gjorde året efter, 1154. Matilda själv dog år 1167 efter att under många år ha styrt Normandie åt sin son och varit hans rådgivare.

 

78 dagar

Den nionde april 1483 efterträdde den tolvårige Edward V sin far på Englands tron. Edward IV hade dött plötsligt och sonen befann sig ända borta i Wales, där han övade sig på att vara kung. Den nye kungen och hans följe påbörjade så snabbt som möjligt resan tillbaka till London. På vägen mötte de ett annat stort kungligt följe, lett av den gamle kungens yngre bror Richard, hertig av Gloucester. Hertigen mer eller mindre kidnappade den unge kungen och lät fängsla de ledande adelsmännen i hans följe, den unge kungens morbror och äldre halvbror. Väl i London installerades den unge kungen i Towern, vilket var den normala platsen för en kung inför kröningen. Kröningen sköts dock upp gång på gång. En kröning ansågs vara ett tecken på att kungen inte behövde någon regent utan var gammal nog att själv regera. En kröning skulle alltså göra Richard, som av sin bror utsetts till regent, maktlös. I mitten av juni fick Edward sällskap i Towern av sin yngre bror. Brödernas systrar och mor däremot stannade i Westminster Abbey dit de tagit sin tillflykt för att inte Richard skulle kunna komma åt dem. Drottningen hade orsak att vara rädd för den 25 juni lät Richard avrätta hennes bror och äldste son, som han tillfångatagit när de tillsammans med den unge kungen mot London. Samma dag utropade rådet Richard, hertig av Gloucester till kung, efter att ha konstaterat att de unga kungasönerna var illegitima och därmed inte kunde ärva tronen. Kort därefter försvann de båda prinsarna i Towern. Richard III kröntes till kung den 6 juli.

 

64 dagar

När Harald Godwinson dog vid slaget vid Hastings brukar man säga att Wilhelm Erövraren tog över tronen men det stämmer inte riktigt. Dagen efter Haralds död valde rådet en ny kung, Edgar Aetheling. Han var son till Edmund Järnsidas son Edmund Aetheling, som via Sverige hamnat i Ungern och skapat sig ett liv där. Edgar var född i Ungern. Drygt tio år innan Edward Bekännaren dog fick han reda på att hans halvbror Järnsidas son levde, och han bjöd in honom och hans son Edgar till England som arvinge till tronen. Edmund dog nästan direkt när han kommit till England, men hans son som bara var sex år blev kvar i England. Kungen ansträngde sig dock inte för att göra honom erkänd som arvinge och när Bekännaren dog 1066 var det Harald som valdes till kung, och inte Edgar. Kanske ansågs han för ung för att vara en militär ledare i en svår tid, kanske ansågs han inte lämplig av andra skäl. När Harald dog vid Hastings fanns dock inte så många alternativ kvar och Edgar utsågs till kung. Wilhelm Erövraren var dock på väg mot London och en efter en övergav rådet Edgar och förhandlade med Wilhelm, och den 10 december 1066 avsatte de Edgar som kung och gav kronan till Wilhelm istället. Edgar stannade vid Wilhelms hov, mer eller mindre som fånge, innan han gav sig av till Skottland varifrån han försökte återta sin krona. När Wilhelm invaderade även Skottland begav sig Edgar till kontinenten. Han levde i utkanten av England resten av sitt liv och reste bland annat till Jerusalem. Han ansågs aldrig som ett större hot mot den nya normandiska ätten på Englands tron. Edgar dog troligen strax efter år 1125.

 

9 dagar

Henry VIII hade tre barn, Mary, Elizabeth och Edward. Vid Henrys död var det den unge Edward som blev kung, men han dog bara några år senare. Edward hade växt upp som protestant, och det var under honom som England på allvar vände sig till den nya religionen. Enligt Henry VIII testamente skulle tronen efter Edward ärvas av Mary och efter henne av Elizabeth. Mary var dock katolik, och i slutet av sitt liv gav Edward nya direktiv för tronföljden. Han gjorde sina båda systrar arvlösa på den grunden att de båda var utomäktenskapliga, vilket var sant eftersom de båda var födda inom äktenskap som upplösts. Edward utsåg istället sin kusin Frances Greys döttrar till arvingar, den äldsta var Lady Jane Grey och det var hon som utropades till drottning när Edward dog. Lady Jane var högt utbildad och mycket protestantisk, trots sina blott sexton år. Entusiasmen från folket var dock minimal. Lady Mary var den rättmätige arvingen i deras ögon, katolik eller inte, och Mary samlade också styrkor och marscherade mot London direkt när hon fick nyheten om sin brors död. Hon undvek de trupper rådet sänt ut för att tillfångata henne och snart föll korthuset kring Jane ihop. Hon övergavs av rådet efter blott nio dagar på tronen. Mary utropades till drottning och hennes inställning var att Jane var oskyldig. Flera uppror där man försökte återinsätta Jane på tronen och Marys blivande make, den spanske Philips, krav på att Jane måste bort, blev dock för mycket även för Mary, och Lady Jane Grey avrättades den 12 februari 1554.

Facebooktwitterlinkedin