Striden vid Marston Moor 1644, där parlamentstrupperna, roundheads, slog de kungatrogna, cavaliers, i det pågående engelska inbördeskriget hade stor betydelse för kriget i sig. Men slaget är kanske mest känt för att det var där Boye dog.

 

Boye var utnämnd Sergeant-Major-General bland rojalisterna, och var trogen sin herre, prins Rupert. Boye hade rykte om sig att vara en hamnskiftare, kanske prins Ruperts egen, kanske djävulens, eller en häxas. Han följde ofta prinsen i strid och sov i hans säng. Han ska också ha lekt med kungens söner, och ha uppträtt för kungen själv, och ätit från kungens tallrik. Det mumlades på motståndarsidan att Boye kunde fånga avfyrade muskötkulor i munnen för att skydda sin prins, och att han var omöjlig att skada. Han ska också ha kunnat göra sig osynlig. Bland cavaliers var man mer positivt inställda och skrattade åt att Boye sas kunna lyfta benet och pissa på order, kodordet var John Pym, ledaren för roundheads trupper!

 

Boye var en vit jaktpudel. En ovanlig ras som inte finns kvar längre. Prins Rupert, systerson till kung Charles I av England, hade fått Boye av en engelsk adelsman medan han befann sig i fångenskap efter ett nederlag i det trettioåriga kriget, där han slogs på samma sida som Sverige. Prins Rupert var idealet för en cavalier, ung, snygg, adlig, en duktig ryttare och kunnig i stridskonst. Han var bara 19 år när han tillfångatogs, och det var inte hans första krig!

 

Boye kom att följa sin unge herre under flera år och blev känd bland både vänner och fiender. Han förekommer i flera träsnitt från den tiden och i flera pamfletter, från båda sidor av konflikten. Till och med sultanen av Ottomanska riket kände till hunden, och ville ha en likadan. För prins Ruperts trupper blev hunden en maskot, och efter en seger drack man hans skål.

 

Vid Marston Moor ska Boye ha bundits fast i prins Ruperts tält i cavaliers läger, men han slet sig under striden och begav sig till slagfältet. Striden gick uselt för rojalisterna som tvingades fly, men Boye blev kvar och ska ha skjutits av en soldat i Pyms armé. Han ska ha begravts på Marston Moor, en ära som knappt de döda soldaterna, enligt vissa källor dog drygt 3 000 man, fick. Boye räknas som den första officiella hunden i den brittiska armén.

 

Facebooktwitterlinkedin
Kategorier: EnglandHistoriska namnVändpunkter